2/7-17 Mitt nyfunna intresse
Tänkte skriva lite om mitt nyfunna intresse av att springa/jogga.
Jag har aldrig gillat att träna. Har tränat i en månad sen lagt av då jag inte alls tycker det är kul. Har tänkt många gånger att jag skulle så gärna vilja ha något som jag tycker är kul som är min grej. Inte trodde jag att löpning skulle vara min.
Den 28 april detta år tog jag min första väldigt försiktiga joggingtur. Det gick sakta och jag var genomsvettig men så stolt att jag hade joggat hela vägen utan att stanna.
Efter den dagen ville jag bara fortsätta. Första tre gångerna joggade jag samma rut varje gång och ville komma tillbaka på snabbare tid. Men sedan började jag jogga längre stunder. Först hade jag alltid någon pod i öronen men nu är det bara jag och flåset. Så härligt!
I dag springer jag alltid 4 km eller mer. I dag blev det 7.53 och jag älskart! Jag som sagt lyssnar på podar i bland och jag lyssnar på Paula och Hugo. Där hörde jag att många har en vis gräns där löpandet går över från jobbigt till lättare. Det stämmer verkligen. För mig är gränsen nästan exakt 2 km. Sen hamnar jag i en speciell andning någon sorts djup andning så det känns som att jag kan springa hur långt som helst. Men innan dessa 2 km är det jobbigt och flåsigt!
Jag är så jäklar glad att jag hittat min grej! Har hunnit med ett lopp som var på 7 km. I augusti blir det ett till. Jag skulle gärna vilja köra något maraton som är 1 mil nästa sommar!
Så kul att jämföra samma runda från gång till gång. Här är de tre gånger jag löpt denna runda.
